6 dagar kvar till spanskakursen i Malaga. Ska bo hos random värdfamilj som jag fortfarande inte har fått någon som helst information om. Gillar att åka via denna ostrukturerade organisation. Skulle ha kirrat biffen själv istället, som jag annars brukar göra. Jaja, så länge familjen inte består av knarkande lönnmördare så skall jag väl överleva även detta. Vid problem får jag väl försöka byta familj eller typ tälta i någon skog (billigt och braaa). Funderar lite på vad det kan vara för slags människor som sökt sig till denna kurs. Har faktiskt ingen aning, vet bara att de lika gärna kan vara 18 år som 63. Gud, fader, kristus, låt mig inte hamna i samma grupp som ett gäng 50-åringar vars största käpphäst är stickning eller liknande. Vore ju bara för komiskt. Håller tummarna för mig själv. Är egentligen inte särskilt nervös, tar det som det kommer. Det enda som egentligen känns MINDRE bra är mina mkt, mkt bristande spanskakunskaper. Har inte befattat mig med spanskan på 4 låånga år. Jag har glömt...ALLT. Hoppas att värdfamiljen kan prata hyfsad engelska.



/Julia, chica que habla muy mal espanol! Hahhahaha, säääämst. Kanske inte ens får börja på skolan. Min spanska kommer att göra läraren så förfärad att hon dömmer ut hela svenska folkets språkkunskaper och skickar mig till ett hem för efterblivna barn som avviker från samhällsnormen. Save me!!!

Lediga jobb v.40-41

Här kommer några exempel på nya lediga jobb i Stockholm! Du kan läsa mer om jobben genom att klicka på respektive länk nedan. Heltid Mötesbokare till spännande utbildningsföretag, flexibelt heltid/deltid! Printerspecialist med supportfunktion till stort internationellt företag Nätplaneringskonsult med intresse för kostnadsbesparingar Apparatskåpsbyggare till ett trevligt företag i Tyresö! Deltid Extrajobb på lager! Kommentar: Verkligen positivt överraskad. Sverige har många spännande jobb att erbjuda. Tack för detta mejl, Maxikompetens!! Alltså fy helvete vad tråkiga jobb det finns! Jag menar, JAAAAA!!! Vem vill inte bygga apparatsskåp på ett, observera noga, TREVLIGT företag!!! Herregud. Och tänk att dte faktiskt finns människor på denna jord med ett uppriktigt intresse för kostnadsbesperingar! SÅ fruktansvärt tråkigt, jag vill bara dra täcket över huvudet och avlida. Och printerspecialist med supportfunktion, till ett, observera igen, STORT INTERNATIONELLT företag. LÄS: STå och kopiera papper vid en kopiator hela dagarna och supporta med att då och då städa toaletterna eller servera billigt kaffe. Eller varför inte bli mötesbokare på ett, observeraaaa allihopa (1 läsare), SPÄNNANDE UTBILDNINGSFÖRETAG. Åååh, tänk att få ringa massa underbara telefonsamtal till ointressanta människor och bestämma när de ska träffas för att planera massa oväsentligheter med andra ointressanta människor. Så jävla spännande. Vattnas i munnen på mig av brinnande upphetsning. Nej, tacka gud för deltidsjobben på olika lager. Amazing. /Julia, pessimist_tjej

Så hetsdricker man för mycket kaffe igen. Begraver sig i dubbla jobbpass. Lyssnar på för mycket strunt och darrar som en 70-årig tant i hela kroppen pga för högt koffeinintag. Jaaaaajaaaaa, Brittan, åttiofem, ont i varenda lem. Blir liksom helt hyper numera, det känns som att hjärnan ständigt svävar iväg. Tänk om jag blir galen på riktigt, börjar stå med armarna ut från kroppen inne på plattan och säga saker som "-Ser ni? Jag flyger! Titta, hihi!". Hjälp. Under mina ögon ser vi svarta ringar och jag tror knappast att dom tindrar. Befinner mig definitivt under vattenytan. Vågorna kluckar och jag bara simmar med strömmen, för kaffe gör benen pigga. Kaffe är min nya bff. Och matteboken min fiende, fast jag stöter inte på honom så ofta. Jag ritar istället groteskta, stornäsade prinsessor åt dagisbarn och serverar narkomanstammisar 50 liter öl per kväll. Jag rimmar massa skit. Om slit. Och jag springer hit och dit. Träffade Sassa igår och pratade om våren, liksom som att strö lite salt i såren. Lite extra träningsvärk i låren. Jag leker att jag älskar mitt jobb och kramar varenda knodd. Det där rimmade inte direkt, anmäl det till någon utflippad sekt. Jag tackars stort för de konstiga texter och bilder jag får, fast tycker egentligen att det är intressantare att observera mina tår. Idag vill jag egentligen bara gå ut men min kropp är helt slut. Jag vill dricka vin och cola och slippa snåla. Dansa läskigt fult och bära någonting gult. Idag ska släkten iaf komma och äta kaka, denna ska jag nu baka. Hoppas att det kommer att smaka.

Julia

Har idag lyckats med bedriften att bli lite smålullig på ett enda glas vin. Fattar inte vad det är för fel på mig. Dett är inte riktigt normalt. Nej. Efter det minimala vinintaget tog jag farväl av min vinvän Mimsky och gick in på Lagerhouse i centrum och vände och vred på samtliga ljusföremål. Typ som en asjobbig stammiskund som personalen hatar och i hemlighet önskar livet ur. Fick även födelsedagennalkasångestkänslor och skickade ut ett brutalt långt sms till moder jord där jag bland annat önskade mig en ministaty föreställande Henrik Dorshin (stavning?) i rollen som Hitler. Hoppas att hon hittar denna. Nu är jag hemkommen, luktar barnbajs från jobbet, hostar på allt och alla och beklagar mig över det mesta. Gnälliga jag ser dock ljuset i måndagens gråa hösttunnel. Ett ganska svagt skinande ljus men ändå, Lykke går nämligen på teve ikväll klockan nio! Ha ha ha ha ha. Vad ser du fram emot denna måndag? ÖÖÖh, ett teveprogram. Supermegabraaa. Jaja. I helgen har jag hetsat runt. Jag har hetsat jobb, korta träffar med vänner och väldigt, väldigt oeffektiv träning. Detta har även varit helgen som, eeh,  tja, "inte riktigt blev av", om jag nu kan uttrycka det så. I lördags skulle jag ut och dansa gangstadance till Yelle men allt slutade i missförstånd och kaos så istället däckade jag överspacklad i min säng (som tackade mig ödmjukt för den fina extreme makeovern i alla möjliga färger). Jag skulle även ha träffat Sanna och Lollo men nixpics, planerna strandsattes även där. Känner mig i allmänhet lite strandsatt. Typ som en valross vid namn Siv (bara för att namnet är så fruktansvärt trist och intetsägande) som ligger i vattenbrynet och hostar och väntar på att vattnet ska stiga och att någon magisk ström ska föra lilla Siv ut i vattnet igen, mot nya äventyr. Jag behöver lite äventyr och mindre vardag. Eller kanske behöver jag bara en annorlunda vardag. Det är svårt att veta, när man tröttnar på allting så fort. Jag vill bara ha nytt och nytt och nytt. Och herregud, jag hör min egen negativa skrivarröst. Fy fan vad denna blogg är tråkig och oinspirerande. Klagomål och upprepande negativiteter. Känner bara för att skriva när jag inte är på topp, och då bara för att skriva massa tråkig skit. Roliga händelser behöver liksom inte skrivas ner, då kan man ju bara hålla käften och vara glad. Go och glad kexchoklad! Sad_gestalt_90. Neej, men livet har sannerligen sina goda stunder!! Speciellt så gillar jag de små ögonblicken, de små historierna, händelserna och småsakerna som förgyller helheten. Åååh, låter som, känns som...Jaa, känns som att jag är Britt-Marie, 53, änka som sitter i sin uråldriga, blomsterbeklädda soffstol och försöker säga något djupt om livet. Men kanske är det sant. Typ en skrattstund med en kompis, en alkoholist på en parbänk som ser rolig ut, någon som gör bort sig genom at göra illa sig själv, någon som berättar om när han drack sitt eget kiss eller liknande. Och så vidare. Det är fint det. Jaaaaa. Intellektuell lycka. Det är roligt och jag skrattar så att jag nästan kissar på mig. Och då känner jag mig så äckligt att jag skrattar ännu mer och vid denna tidpunkt börjar jag med största sannolikhet att låta som en utvecklingsstörd, grymtande gris och då börjar jag nästan gråta för att jag skrattar så förjävligt fult. Men nej, jag syar strong, håller tillbaks tårarna och börjar istället åter skratta för att jag är så patetisk som analyserar mitt eget skratt. Så jag leker gris och jag skrattar.

/Gris_Julia