6 dagar kvar till spanskakursen i Malaga. Ska bo hos random värdfamilj som jag fortfarande inte har fått någon som helst information om. Gillar att åka via denna ostrukturerade organisation. Skulle ha kirrat biffen själv istället, som jag annars brukar göra. Jaja, så länge familjen inte består av knarkande lönnmördare så skall jag väl överleva även detta. Vid problem får jag väl försöka byta familj eller typ tälta i någon skog (billigt och braaa). Funderar lite på vad det kan vara för slags människor som sökt sig till denna kurs. Har faktiskt ingen aning, vet bara att de lika gärna kan vara 18 år som 63. Gud, fader, kristus, låt mig inte hamna i samma grupp som ett gäng 50-åringar vars största käpphäst är stickning eller liknande. Vore ju bara för komiskt. Håller tummarna för mig själv. Är egentligen inte särskilt nervös, tar det som det kommer. Det enda som egentligen känns MINDRE bra är mina mkt, mkt bristande spanskakunskaper. Har inte befattat mig med spanskan på 4 låånga år. Jag har glömt...ALLT. Hoppas att värdfamiljen kan prata hyfsad engelska.



/Julia, chica que habla muy mal espanol! Hahhahaha, säääämst. Kanske inte ens får börja på skolan. Min spanska kommer att göra läraren så förfärad att hon dömmer ut hela svenska folkets språkkunskaper och skickar mig till ett hem för efterblivna barn som avviker från samhällsnormen. Save me!!!