Jag är fångad i en bubbla. I en bubbla av smärta. Detta är bara för mycket. Min hals, mitt huvud, mina luftvägar, min fotblåsa, min vad och nu även mina revben. Som jag skrev till min vän "Jag mår fortfarande som en påkörd, halvblind, rabiessmittad hund som har däckat i en sophög utanför Käppalas bajsverk". Ack så sant detta är. Så frustrerande. Jag vill ju gå ut och andas sommar. Jag vill träffa folk som jag inte har sett på flera månader. Jag vill grilla och känna sommarpirret i bröstet. Istället känner jag tusen knivar i bröstet. I natt har jag sovit i tre hela timmar. Sittandes. Livet känns så jävla meninglöst när man är sjuk, åstakommer i princip ingenting. Idag har jag sett två filmer, spammat facebook, lyssnat på musik och ätit alldeles för mkt frukt. Är nu hög på fruktsocker. Tänkte att jag skulle skriva något kul här men rabiessmittade hundar som bor i soptippar vid Käppala är inte roliga. Nej, de är ganska sorgliga. Gör mig frisk nu!!!

/Julia