Vi byter inte blogg, även om jag känner att namnet fashionpackers skulle ligga mig varmt om hjärtat.

Nu sitter vi här och ska planera resan. Går sådär. Jag har ätit så mycket skräpmat, det känns som att min mage ska explodera. Vi försöker lägga upp en liten plan men då vi inte har någon koll på saker och ting går det minst sagt segt. Pratar mest om vem som har tränat mest och hetsar varandra. Jossan är galen och definitivt överlägsen mig, springer 90 min på löpbandet i 10 km/h. Hon är ett freak. Vi är freaks. Och ganska misslyckade. Jag har ingen väska att packa i ännu. Jag har inte ens börjat tänka igenom vad jag ska ha med mig. Jag har inte tvättat någonting. Jag jobbar hela jävla tiden. I helgen ska jag till Umeå. Kommer hem på söndag, jobbar sedan mån, tis, ons och natten till torsdag åker vi. Viktiga sprutor har vi även glömt att ta.

UPDATE OM JOSSANS SITUATION: Miserabel. Hävdar att hon jobbar mer än mig. Ska iaf inte åka till Umeå tre dagar innan backpackingmentaldisastertrip startar. Får däremot besök av en mindre omtyckt hund imorgon.

Nu råkade jag precis knocka Jossan med datorn. Förlåt. Inte meningen. Hon blöder lite från läppen. Herregud.

Måste tillägga att jag numera skulle behöva en rullstol. Skadade knät igår. Haltar fram. Liksom släpar foten efter mig. Försöker ignorera detta. Känner mig som en levande cirkus på turné.

/Julia