1. De hemmagjorda köttbullarna. Köttbullar som gjorts from scratch av köttfärs som ser ut som inälvor. Inälvorna har rullats till en inälvsboll, smaksatts av random krydder som hittats i skafferiet, stekts upp och serverats. Trevligt. Köttbullarna är alltid lite smådegiga inuti och liksom växer i munnen. Vid misstaget intag måste bullen sköjas ner med julmust eller något annat smakrikt. Typ vodka (för att förtränga den fruktansvärda händelsen).

2. Janssons frestelse. Knappast en frestelse. Möjligen för hemlösa katter som är vana vid att äta matrester smaksatta med råttors avföring i mögliga soptunnor i närheten av Käppala. Ansjovis? Wtf.

3. Julskinkan. Julskinkan ska självklart placeras alldeles intill ett avhugget grishuvud (vilket man stoppat ett äpple i käften på). Man får ju inte glömma bort varifrån julskinkan kommer. Nämligen från svinet som rullar sig i gjyttja och grymtar nöjt när det får äta inälvor och annan sörja till lunch.



4. Sillhelvetet. Iskalla fiskbitar i lika kalla, beska, grisiga såser som får en att tänka på spyor i gångtunneln till tåget en fredagskväll.

5. Isterband. Det finns inga ord. Bara tanken får mig att nästan svimma av illamående. Ett tips vid detta tillstånd är att tänka på grönsallad. Färsk, fräsch grönsallad. Känns ganska upplyftande. Ta även djupa andetag. Ta nytta av dina yogaerfarenheter. Håll powerhouse och sådan skit.



6. Äggen. Iskalla ägg med iskall äcklig senapsfyllning som innan framtagning har legat inne i kylen i X antal timmar. Kylskåpsvistelsen får äggen att smaka precis som kylskåpet luktar. Vid extrem otur så har det blodiga grishuvudet tillbringat några timmar bredvid äggen i kylen. Äggintaget bringar alltså tankar på eventuellt självmord redan efter Kalle Anka.

//JULIA