FEVER
Idag lyckades Jossan med bedriften att helt sanningsenligt kunna säga "- Jag svarade inte när du ringde för min mobil hade fastnat i min väska". Denna incident slutade med att Jossan i panik klippte upp hela väskan. Den var ny.
Har spenderat eftermiddagen med att titta på en fyra timmar lång teater, "Djungelboken". En teater stämplad som komedi, fylld av dans, sång och tusentals skådespelare. Detta är lika med SÅ INTE min smak av teater. Jag gillar dramatiska föreställningar med få skådespelare. Gärna monologisk. Djungelboken var brutalt långtråkig, med intetsägande danser och sånger efter varandra. Och mindre roliga skämt. Suck. Se ej detta! Irriterande. Glaset är definitivt halvfullt idag. Av utgången mjölk.
Jag är sugen på vin och cola. Och 76473264 ipren.
Jag är tråkig. Denna dag är tråkig. Tråkigt. Tråkigare. Tråkigast.
/Julia, i den gråa massan
Tricks
Fantastiska tricks som vi lade märke till (och namngav)!
BLOMMAN
Du formar armarna som ett stort O, sträcker ut dem och trär dem över huvudet på din åkningspartner, sedan trär du av dem igen. Voila, du har gjort ett fashionabelt VM-tricks a la the stars of konståkning!!
PAJKASTNINGEN
Du inleder isföreställningen med att lite smått droga din partner för att undvika dennes förödande, eventuella nervositet. Ta en diskret trasa och mula estestiskt denna runt, runt i din partners ansikte. Upprepa denna ritual vid behov under föreställningen gång.
GASP 4 AIR
Avsluta föreställningen med att dramatisk kasta huvudet bakåt och kippa efter luft (tänk dig att du är en strandad valross som kämpar för livet med syreupptaget).
/JULIA
Alla barnen gick på kasperteater utom Josefin, hon gick på kokain.
"Alla barnen hann över motorvägen utom Peter, för honom fattades bara en meter. För Staffan var det värre ändå. För honom fattades det två" - Okej att det var kul med Peter men what's up med Staffan?! Sjuk sämst. Roligt sämst.
Ville bara säga det. HAHAHA fyfan vad jag är tragisk.
/Josefin
Say Hello
Vaknade klockan sju av att X antal sms klingade in på mobilen. Trodde att jag var aspoppis men upptäckte sedan att det bara var mamma. Som i 7 olika sms, med samma budskap och innehåll uttryckte sin dagliga ängslan; "Jag vet inte om jag drog ut hårrullarna, kan du kolla? Det kan börja brinna, Julia!". I det sista smset hade paniken eskalerat betydligt; "JULIA, HAR DU KOLLAT RULLARNA? VAR ÄR DU? Nu måste jag nästan åka hem!!".
Har spenderat ca 30 min i telefon med farmor, pratandes om hur pass besmittad man blir av andras bakterier när man handlar på ICA. Handdes vs tvål och vatten efter besöket på ICA var ett mycket hett ämne. Bryr mig egentligen inte överhuvudtaget men om jag någon gång vill bli sjuk ska jag definitivt gå till ICA och slicka på kundvagnshandtagen.
Igår umgicks jag med supersöta småttingar. Och blev lite nerkissad och nergäggad i yoghurt. Lite bajs, gegga och snor och så, som det tillhör. Roligast var en treårig flicka som hela tiden gick och kramade på en tvåårig pojke.
Flickan - Frööken, jag älskaa haan!!!
Jag - Jaa, vad bra! Vad gulligt!! Åh, gullligull!!! (bedårande gulligt ju)
Flickan vänder sig till tvååringen och ler stort.
Flickan - Pontus, vill du ligga med mig??
Eeeeh......
Hahaha
/Julia
Apparaten luktar skit, ESC+ESC+CTRL+ALT+DEL
Känner för lite free chair och freee mat just nu. Lite "- Mah naame Moki u sit at mah shop u get freee fruit everyday and free chair and free mat okki u good u come my shop come noow okki?????". Helst rinnande maat dock, då jag fortfarande lever som Dracula med min bloodtooth. När mina moments som Dracula tar slut kommer min nya identitet som misshandlad pundare utan tänder att ta form. Måste skapa nya outfits inför detta identitetsbyte. Ska visa upp dessa i bloggen. Jag ska bli en FASHION_BLOGGARE!!! Looking forward 2 this. Känns dock som att pundaridentiteten ligger lite fel i tiden, den hade lämpat sig mycket bättre i trean på gymnasiet då vi ville åka utomlands och låtsas vara uteliggare som projektarbete.
Igår bokade jag och Kossan fel flygbiljetter och idag har jag trängt mig före typ hundra pers i en kö trots folkets påtagliga irritationer, detta enbart för att lyckas med den stora bedriften att köpa en begagnad Wallanderfilm (som jag visst redan hade sett). Fint. Jag åstadkommer bra saker. Snart ska jag tvinga ngn att agera chaufför åt mig, jag hatar SL lite för mycket just nu. ÅÅÅÅÅka peendeltåååg, jag är en loooser, baby. Jag har ingeeeet körkort!!!!!!!! Inte awesome.
Ska alltså snart fly huset, här irrar mamma och pappa runt som förvirrade hönor och mumlar stressat för sig själva. Ska iväg på någon tillställning? Håller på att bli galen på dem. JAG MÅSTE FLYTTA. Efter förra resan (fem månaders frihet) kändes det riktigt tungt att återigen bo hemma och rätta sig efter massa regler. Jag är 20 år. Blir irriterad på minsta lilla grej. Räcker med att någon andas för högt för att jag ska komma att känna hur irritationerna bubblar. Herregud. Efter resan måste jag FLYTTA och komma fram till vad det "ska bli av mig". Jag har för många planer. Ingen är just nu särskilt seriös. Eller speciellt realistisk.
Apropå pundaridentiteten så har jag återgått till att befatta mig med ett tidigare småstört "intresse". När jag var cirka 13 år var jag besatt av olika missbrukares livshistorier. Jag kunde sitta i timmar framför datorn och googla saker som narkoman+min historia ELLER drogerna+jag ELLER...LIKnande. Nu är jag tillbaka där, sitter och läser missbrukares blandade historier så fort jag får en ledig stund. Sitter just nu på flashback och läser om en kille som svarar på frågor angående sitt tunga missbruk som han idag är fri från. Läste innan några trådar om hur man bakar weedcookies osv. Hehehe, alltså, jag planerar absolut INTE att baka. Det är bara...INTRESSANT. Faktiskt. I brist på annat. Livshistorier är dessutom alltid fascinerande.
Kursen är nu avslutad, dags att agera fröken halvtid på förskolan i tre veckor och sedan irra runt i Asien tills pengarna tar slut!! Jag är glad.
/Julia
Allians för de svaga
Det enda positiva denna förmiddag var min promenad hem då jag fick användning av min blodiga, misshandlade mun. Ett hus som jag dagligen går förbi bebos av ett gäng byggarbetare, typ jugoslaver och de stirrar på en som om de aldrig sett en tjej förut varje gång man går förbi. Idag bemötte jag deras stirrande med att visa upp mina tänder i ett blodigt varggrin. Jag riktigt kände hur blodet forsade fram mellan tänderna på mig. Som om detta inte vore skräckinjagande nog så tog jag sats, samlade en stor loska och spottade en illröd, koagulerad blodloska ner i den vita snön. Heheheheheehe. DRACULA. Be afraid.
/JULIA
4-1-1 som gör mig på dåligt humör…
...Har har fått en ny arbetskollega. En fiende. Catfight på hög nivå. SERIÖST!!
… Min pappa har gått runt med en oanvänd Spotify premium kod i 5 månader. Jag fick veta det idag.
… Imorgon skulle jag börja jobba 09.00. Schemat har ändrats. Jag börjar 06.45.
… Idag har jag råkat powernapa i två timmar. Kommer inte kunna somna förrän det är dags att gå upp.
… Nästa vecka börjar barngympan. Bye bye spare time.
…Mina hörlurar är fortfarande sämst.
/Josefin
Electric Feel
Idag är det FYRA veckor kvar tills jag har min sista arbetsdag…
…. Men bara TRE veckor (!!!) kvar tills vi åker. Faktiskt inte mitt fel denna gång. Chefen måste ha missuppfattat mig!
Det är helt sjukt vad tiden har gått snabbt. Känner mig nästan oredo att åka. ELLER INTE. Har aldrig varit mer taggad!! Men om jag ska vara ärlig tror jag inte att jag och Julia kommer hinna ta alla sprutor (eller planera resan hehe). Jaja, what ever. Vi överlever. Förhoppningsvis.
Igår var jag iaf och köpte att par väldigt ocoola skullcandy hörlurar till äventyret. Fula, dyra och ganska dålig. Ganska mkt dåliga. Hör typ bättre i de vita iphonelurarna. Tyvärr kan jag inte lämna tillbaka dem. Var så ivrig när jag skulle öppna förpackningen så jag slet sönder skiten. Dessutom sparade jag inte kvittot. (Surprise.) Sitter iaf inlåst på mitt rum och använder dem nu. Måste övertyga mig själv om att det var ett bra köp. Det går inte bra. AHHHH. Jag har ångest.
/Jossan
Violet
Har tröttnat på att umgås med tråkiga översittargubbar. John "Mr Allvetande" Thompson och Andre "Jaggillarattupprepasammasakhundragångerpåolikasättförattbriljeramedminastorslagnaspråkkunskaper" Jansson kan gå och dra något gammalt över sig. De är visserligen redan döda, or??? Borde vara iaf. Att sitta och läsa deras fruktansvärt långdragna teorier får mig att börja fundera över meningen med livet, på riktigt. För att inte tryckas ned totalt i den grådaskiga smeten av total meningslöshet flyr jag in i fina dagdrömmar om en vardag långt borta från teorier hit och dit om nätverkssamhället. Jag lyssnar på Courtney Love och känner mig lite arg. Föreställer mig att jag är Courtney Love. Och uppträder med bandet. Jag får damp och bestämmer mig för att att göra en sån där ascool eldshow. Eldar upp samtliga gittarrer och trumset och gör någon slags elddans mitt på scen. Sedan kastar jag rödguldigt glitter över publiken. Fint. Mina eldgalna rockdrömmar har varit det enda någorlunda roliga innehållet i denna brutalt dåliga dag. Annars har jag sovit i tegelstenarna, tyckt lite synd om prinsarna i HP, tränat med största svettmannen, sagt "me liikeeeyyy" alldeles för många gånger i skolan och ätit äcklig soppa som gav uppov till ballonguppsvälld mage. Mee likeeyyy (så fruktansvääääärt fult).
/JULIA
Annorlunda smakupplevelser...
I Verbier ingick det trerättersmiddag på hotellet. Det var allltid väldigt gott och fint upplagt :
Med undantag för en middag som istället var en disaster:
Denna kväll serverades ingen förrätt. Detta för att det skulle bjudas på ”exklusiv” raclette. (Typ kött som man doppar i ost.) Vi fick vänta i 100 år och när maten äntligen kom fick vi en tallrik med tre salamikorvsbitar och två skinkbitar på. Till detta fick vi varsin tallrik med ost. Det var helt okej faktiskt men skinkan och korven tog ju slut på två röda.
Servitriserna vägrade att ge mer kött. Istället fortsatte de att komma in med nya osttallrikar:
Vi fick alltså sitta och trycka i oss smält ost. Så jävla vidrigt!! Kommer aldrig kunna äta ost igen.
Till efterätt bjöds det på aprikossorbe. Fyfan alltså. Finner inga ord. Skitäcklig!! Dessutom bidrog den till min brutala allergiattack.
Såhär såg mitt öga ut senare på kvällen:
Mycket väl inte godkänt!
/Jossan
Let it rain
Äntligen har jag förstått mig på Julias underliga hobby: att ”finna ny musik”. Har kopplat min Spotiy till Facebook vilket är det bästa jag någonsin gjort. Hela gårdagen satt jag helt paralyserad framför datorn och hittade den ena fantastiska låten efter den andra. Kunde inte slita mig. Kan fortfarande inte slita mig. Jag blir tokig. Och lycklig.
LYSSNA:
Anna Ternheim – Let It Rain - Stört bra!!
Den här skrattade jag åt när jag hörde den första gången. Nu repeatar jag den 3 timmar i sträck. Minst.
/Josefin
Ett litet tips
Hemliga prinsar och hemliga prinsessor. Sänds på SVT!! Avsnitten går att ses på hemsidan. MVG på detta. Nu ska jag gå och gråta i mina skolböcker. Har fortfarande knappt lyckats öppna tegelstenarna. Tråkigt, tråååkigt, tråååkigt. Tur att jag inte går programmet alltså.
Jag kan bara leva som ett freak
Jag har stora bekymmer. Stora hårbekymmer.
OMG, suicide.com
/JULIA
THERE'S BEEN A LONG TIME SINCE I HAD SOME FUN
Tänkte trotsa mina täckescrawings med lite brutal hetsspinning a la Glenn i nittio minuter men icke, det var självklart fullbokat. Snacka om att det råder grov gymhets just nu. Det är nästan livsfarligt att besöka Sveriges gym i januari. Människan har blivit galen. Det är krig om maskinerna, svettlukten från tusentals kroppar får mig nästan att kvävas och de maniskt uppspärrade ögonen på nyårslöftarna får mig att fundera över vad de egentligen går på. Svaret är antagligen den STARKA viljan att komma i form. Tur att den STARKA viljan hos de flesta kommer att ha förträngts totalt inom loppet av cirka fyra veckor. Tills dess är det bara att hålla ut. Stay strong. Andas bara genom munnen.
Jag och Jossan ska iaf lyfta på våra feta arslen i eftermiddag för att träffas och planera resan lite. Att resa sig upp och eventuellt gå till bilen blir alltså dagens träning.
Fast att dricka té ur min fettmamugg är faktiskt också ganska ansträngande. Jag blir nästan lite småarg för att det är så fysiskt jobbigt att lyfta koppen mot munnen. Jag känner hur armmusklerna spänns. Känner mig riktigt fitt efter några koppar. Naturlig vardagsmotion.
/Julia
910104
Detta datum föddes min bästa vän. Amanda Åberg heter hon, Bauhouse kom jag en period att kalla henne. Hon har följt mig genom livet ända sedan dagen då vi träffades i radhusområdets lekpark. Jag var en sån där överjävlig unge som lektrakasserade alla barn i samma ålder. Den dagen gick jag alltså raka vägen fram till Amanda i sandlådan och frågade (läs: beodrade) henne att leka med mig. Jag minns henne när hon satt där, hennes ljusa lockiga hår och snuttefilten. Blygt besvarade hon min påflugenhet med ett tyst JA och tur var väl det för sedan dess har vi mer eller mindre alltid hängt ihop och så hoppas jag att det ska förbli. En bättre vän går nämligen inte att finna.
Vi har så många fina minnen tillsammans (och mindre fina). Knarkflickan. Grannens förråd och toalett (fruktansvärt). Kanalvägsgänget. Alla skräckfilmskvällar. Räntan och det där. Gotland. Våra photosessions. Gladiatorkampen. Karaoken, med mera. Skidolyckor?? Minns du alla våra lekar i skogen? Hur vi tillsammans krigade i HPs datorspel, hur långt vi lyckades gå. Jag tycker numera att Duality är en riktigt dålig låt men jag lyssnar på den ibland ändå bara för att den påminner om dig. I min gamla dagbok är du personen som fyller ut flest sidor.
Vi har tidigare haft perioder då vi varit länge utan varandra men jag måste säga att det nu känns riktigt tomt här i Sollentuna utan dig. Jag blir ledsen när jag går förbi ditt hus. Faktum är att jag undviker den vägen just därför. Samtidigt så är jag glad, glad för att du verkar ha det så bra där borta. Du förtjänar all lycka i livet och jag glädjs med dig. I framtiden hoppas jag att vi ska skapa fler fina minnen tillsammans.
Jag tror inte att jag talar om för dig tillräckligt ofta hur mycket jag verkligen beundrar dig. Från din personlighet, din intelligens (du vet att det är sant) och det faktum att du alltid känns så äkta. Till allt som du lyckas åstadkomma, tänker bara på din fina tavla som nu hänger i mitt rum. Du kan gå så långt, min fina vän.
Jag vill bara träffa dig och ge dig en stor, nästan obehagligt hård bamsekram!! Jag vill att du ska veta hur mycket jag uppskattar och tycker om dig. Jag är så ledsen för att jag fått dig att tvivla på det. Och för att jag är en sådan fruktansvärt rörig och glömsk person.
MEN då jag planerar att vara din vän forever and ever så har jag lång tid på mig att förbättra mig. Om det är någon som jag ska dela mitt rum med på ålderdomshemmet så vill jag att det ska vara du. Och om jag får diabetes så är du den som får första tjing på mitt fikabröd.
SÄNDER DIG LOOOVE FROM SWEDEN I MINA TANKAR <3
Jag älskar dig!
/Julia
Jag har en spricka i läppen så jag får väl börja gråta
Ignorerar det jobbiga och låtsas vara fri. Går omkring och ler bekymmersfritt när jag egentligen borde ligga och spy tentaprojektångestspyor på toaletten. Jag vill inte umgås med tunga, gråa böcker, det känns liksom lite för grått och trist just nu. Imorgon börjar jag, sådetså. Jag gillar att tänka imorgon. Nästa jävla år är iofs ännu bättre. HARD WORK nästa vecka är ett måste. Dags att ta igen alla veckor av slöhet, dagdrömmar och likgiltighet. Tack gode gud för Cornelis visor och för det precis avslutade samtalet med jobbet. Snart blir det halvtid på...FÖRSKOLAN. Wohooo, jag tänkte rätt, skrev inte DAGIS. Framsteg. You should learn tha difference between the student and tha master!!!!
Hehehe, men guuuuuh, HEEEIIIIII GUMMAAAN!!!Hur eeh deeeh daah????
Ok.
Har damp. Vill göra något galet.
/Julia, thaaa mastaah!!
Awesome
Vi skippade Gagaskiten och gjorde narr av N Sarkozy istället. Watch.
/Julaya
Det heter förskola!
/ JULIA
Fröken Julia
"FrökenJuliaJagHarKissatPåMigHjääääälpMigNuuuuuuuu"
Hets!!
Har inte hunnit andas sen jag kom hem. Allt började med en sjukt stressig hemresa. Jag och mamma åkte skidor på hemresedagen och fastnade i en lift. Detta resulterade i att vi kom ner från backen samtidigt som transferbussen till flygplatsen skulle gå…
FAIL!
Jag var inte färdigpackad för fem öre. Fick slänga ner alla saker i resväskan på en sekund och sedan hoppa på bussen i snowboardboots och skidkläder. Hann inte ens säga hejdå till Andrea. :(
Resan blev en tortyr då jag höll på att avlida av värmeslag. Kände inte för att sitta i långkalsonger och fettigt hår så jag behöll mössan och täckbyxorna på hela tiden. Dvs. 8,5 timmar. (Inomhus!!) Väldigt onajs.
När jag sedan kom hem har allt bara fortsatt i samma hetstempo…
Har jobbat som en dåre och flängt runt på en massa släktträffar. Är helt död.
Smakprov på saker som finns kvar i Verbier pga. min snabba packning:
Min mobilladdare.
Svart på en kvarten!!
Mina hörlurar.
En kortlek. (Kanske inte så viktigt men det var fan den enda jag ägde.)
Ett armband.
En tröja.
Med mera!!
/Jossan
Du är förfinad och sofistikerad. Jag är förfallen och degenererad.
Vi har äntligen "kommit igång" med projektet i skolan. Vi ska göra en...eh...video. Jag ville göra en rapvideo. De andra ville göra en video med sång och tillhörande lyrics a la Lady Gaga. Okej then. Då kan vi iaf göra den rolig genom att använda oss av lite konstiga bilder, tänkte jag. Men nej. Bilderna ska föreställa Lady Gaga. Inget annat. De har rätt. Filmens innehåll är inte viktigt för uppgiften, det minst relevanta faktiskt. Men det måste ju bli kul. Vi funderar iaf på att slänga in ett skräckfilmsansikte och lite Slipknot in the middle. Tack gud för det.
http://www.youtube.com/watch?v=Pj5qF7Of1E0&feature=related
Hahahahahahaha, made my day
/Julia
Musiktips
Mina tio favoriter just nu!
1. Nancy Sinatra - Summer Wine
2. Cornelis Vreeswijk - Slusk-Blues
3. The Knife - You make me like charity
4. Kimya Dawson - Tire Swing
5. Pixies - Hey
6. The Smiths - Panic
7. Cornelis Vreeswijk - Jag har en spricka i läppen
8. Thåström - Kort biografi med litet testamente
9. Cornelis Vreeswijk - Somliga går med trasiga skor
10. Anna Järvinen - Leena
Går ständigt runt med Cornelis i öronen these days, fruktansvärt bra!!!
/Julia
Smart tjej!
Trodde jag...
Halva Sveriges befolkning är visst här på semester. Svenskar överallt. Ooops, plötsligt verkar alla tycka att det är JAG som är idioten.
Annars är allt fortfarande toppen. Sitter i backen och solar medan jag väntar på att Andrew ska joina mig!! Lovely.
/Jossan
Friday
Jag har tråkigt, kan Sverige vakna!!????
Ta en tripp till Täby C, kanske...
Barndomens djurkyrkogård
Tussi dog under samma kväll som jag hade min elfte födelsedagsfest. Vi lyssnade på "We gonna rock the world" på repeart och hoppade på stolar. Jag somnade sent och nästa dag knackade det på dörren. En unge stod utanför och gav mig en död, nedblodad Tussi och ett hål i hjärtat. I efterhand kom jag att minnas att jag hade registrerat en vit volvo under kvällen. Den hade åkt förbi vårat hus flertalet gånger i hög hastghet. Det räckte, den blev boven i dramat, den fick ta skulden. Jag vägrade därefter att åka i vita volvosar och slängde Bubblesskivan i väggen så hårt att den gick i bitar.
/Julia
I took a cab there to hold her, I took a plane there to feel what she felt
Sen kan vi åka kundvagn mot oändligheten.
Fint.
/Julia
"- You can buy M-shakes here and smoke weed at night. Oh my, they got some good weed here, I'm just saying..."
Yes, I could live here
Phi Phi Islands
24 december
På ditresan, det var så vackert att jag var tvungen att leka paparazzi
Mannen - Hi!! U wanna buy mah carpet?
J - Ur carpet?????
M - Yes, I dont need it anymore
J - Eeehh, nooo....sorry
M - Ur really sure???
J - Yes, but can I take a photo of u?
M - Photo? Hihihihihihihihihihihihihihihihihi, okki, photo, hihihihihihihihihihihihihih
OMG.
Ao Nang
Tar ju åtta timmar att lägga upp EN bild!! Orkar inte lägga upp fler, I give up!!
/Julia
So there's a broken mirror on my bed, I'll clean it up, so what?
Problemet är att jag i denna ålder inte bara kan "börja" utöva en ny sport. De i denna "höga" ålder som fortfarande utövar sporten är nämligen i elitklassen. De som inte uppfyllde elitkraven har redan hoppat av. Så hur ska jag komma in i bilden?
/Julia
Awesome!!
Du förlorade ditt krig, du står ensam kvar. Ingen kommer till ditt försvar så du står givakt med din rygg rak och tar fyrahundra slag
Home sweet home. Eller kanske inte. Kom hem sent igår efter den 12 timmar långa flygresan fylld av krämpor, barnbajs och folks dåliga andedräkter. Jag är så fruktansvärt trött och klockan är bara fem någonting och jag hatar John Blund för att han hatar mig. Jag undrar om jag ska försöka muta honom. Köra en offercermoni där jag bränner upp mina ensamstående strumpor till mannens ära.
Nu måste jag återgå till att bli något av en maskin igen. De slappa, bortskämda, uppassade dagarna har sprungit förbi. Nu ska det återigen pluggas, lagas mat, städas, tvättas, planeras, jobbas, åkas tåg tre timmar om dagen med mera. Inatt drömde jag att jag var en kejsare som placerats i en monstriöst stor kejsartron där jag bara kunde trycka på olika knappar för att få min vilja igenom. Inser dock att det inte skulle vara något vidare liv. Jag ser allt fråm det från den ljusa sidan ju? Det ska inte bara planeras och städas, fina vänner ska också träffas. Och annat kul.
Jag tror förresten att jag börjar bli lite vuxen för när jag igår entrade mitt rum kände jag inte samma lugna triselkänsla som jag brukar känna när jag betraktar det fruktansvärda stöket. Istället kände jag en sådan stor motvilja att jag startade en manisk städning trots att jag inte sovit på mer än ett dygn. Jag börjar bli förståndig.
Jag saknar Thailand. Och fryser.
Jag är brun på kroppen men ansiktet är helt förstört. Har flagnat sönder. Är helt fläckig. Skiftar fortfarande i regnbågens alla nyanser. Döden dö på detta. Ser mentalsjuk ut. Blir till att skrubba bort färgen. Blir alltså likblek igen. Ser alltså inte ut som att jag har solat överhuvudtaget då vintern innebär att den enda kroppsdel som exponeras är fejjan. Funderar på att ta en tur på stan i bikini.
/Julaya
2011
Trivs mycket bättre på Koh Lanta nu. Inte något konstant toppenväder direkt men stället är riktigt vackert och harmoniskt. Mitt nyår var...kanske inte det mest lyckade. Men rätt komiskt iaf. Efter hotellets fyverkerieshow bokade jag och L en tuck till öns enda nattklubb. Wooohooo, tänkte vi. Väl framme och väl inne på stället (Rock ngt) sitter enbart locals (inga turister alls) stilla och uttråkade vid olika bord. Suck, jag och Lovisa som hade planerat ett asfult dansnummer. Vi hade bland annat tänkt entra klubben med ett spektakulärt, fashionabelt danssteg. Vi skulle ha stått bredbent och med ena handen liksom knackat oss fram i luften samtidigt som vi skulle ha hoppat fram som grodor. Tyvärr sattes inte denna storslagna plan i verket. Ingen annan dansade ju. Suckande och irriterade drog vi istället vidare till en bar i närheten. Där började vi prata med tjejen vid disken som visade sig heta Tak och verkade helkul. Vi drog tilbaka till Rock ngt med henne och hennes vän och blev presenterade för hennes kompisar. Det var inte särskilt kul för de satt bara ner hela tiden och man kunde inte yttra ett ord för musiken var minst sagt öronbedövande (klagomål från Britt-Marie 50+).
I ren desperation och pga ngt patetiskt nyårslöfte om att göra mer som jag känner för frågade jag L hur mkt jag skulle få om jag sprang fram till bandet (asdåliga) på scenen och låtsades få ett känslomässigt utbrott pga min stora "kärlek" till dem. 100 bath, svarade L kort. Olikt mig själv (myyycket olikt mig själv) och i ngn slags nyårsdesperation sprang jag hoppandes mot scenen i rasande fart. Väl framme vid scenen började jag pinsamt nog att hoppa upp och ner och skrika "I looove u guys, looove u" och sträcka ut händerna mot den minst sagt helchockade basisten. Det var liksom lite fel typ av....eeeh..spelning? Alla andra satt civiliserade vid borden. Ingen dansade. Ingen stod ens upp. Ensam stod jag alltså vid scenen och sträckte desperat mina händer mot bandet (måste få påpeka att detta är en normal händelse vid en spelning i Sverige, faktiskt). Dock så verkade det inte anses som normalt här. Basisten såg minst sagt livrädd ut, kom av sig helt och tittade på mig som om jag vore en helgalen självmordsbombare som länge planerat en attack mot bandet och som just denna kväll äntligen skulle skrida till verket. "Touch my haaands" skrek jag till den livrädda basisten som mycket, mycket tveksamt tog ett myrsteg mot mitt håll och stack fram en skälvande, kallsvettig hand. Ungefär här insåg jag vad jag faktiskt höll på med, avled i mina tankar och sprang så fort mina ben bar mig tillbaka till min rättmätliga plats, på en barstol bredvid L, långt bak i baren. Slutade dock känna mig pinsam ganska snabbt, "Jag är i Thailand, ingen känner mig här". Dessutom var jag tvungen att göra något stört för att något överhuvudtaget skulle hända denna miserabla kväll.
Sedan stod jag och L längst fram och visade our "loove" för det superdåliga bandet som spelade thailändska låtar som vi uppfattade handlade om en död, smutsbrun hund. Vi träffade i samband med detta, till vår stora förvåning en svensk bland alla locals. I brist på annat tog vi en tuck med honom till stranden. SICKET GROVT MISSTAG. Killen hade visserligen en intressant livshistoria att berätta men var så otroligt självupptagen att det nästan (bara nästan) blev underhållande, har aldrig träffat någon värre. Han pratade bara, bara, bara om sig själv. När jag försökte göra min röst hörd blev jag snabbt...överkörd. Efter ett tag slutade jag lyssna helt och var så fruktansvärt ursinnig på denna fruktansvärda människan att jag bara ville ta hans överfyllda askfat och trycka upp skiten i ansiktet på honom och tvinga honom att be om nåd. Gjorde dock ej detta, tack fader gud för det. Men jag fantiserade länge och väl om det upptryckta askfatet när han för åttonde gången berättade om sina 5352534524 så kallade talanger. Jag tänkte "Detta år ska jag fylla 21, tjugioettvuxnaår och jag måste fan ha självrespekt nog till att ta avstånd från denna sörja". Så det gjorde vi, och jag lät honom även fatta precis vad jag tyckte om hans självgoda snack. Nöjd med detta gick vi hem under stjärnorna och stupade i säng. Nyår är överskattat.
Idag har det faktiskt varit sol. Superhärligt. Vi chillar for tha kill liksom. Äter god mat, läser, umgås, åker tuck med supersnälla Bath, besöker skumma marknader m.m. Imorgon ska vi åka ut till någon Ö. Nisse.
Mindre bra är att jag återigen har bränt upp hela ansiktet. Är illröd. Och lite blå då jag ständigt smörjer in mig med en "svalkande" skitkräm. Hjälper inte ett dugg. Min kropp är i ett normalttempererat rum samtidigt som min fejja befinner sig i en ugn, som står på 250 grader. Aj.
/Julia
Verbier
Heeeej dåååå Sverigeee!!
/Jossan
Ibland blir jag så trött...
Har ägnat hela dagen åt att leta efter en mystiskt försvunnen kamerasladd. Jag har åkt till Enskede tur och retur, vänt upp och ner på hela huset (inklusive Mount Everest-garderoben) samt fått X antal hysteriutbrott på mina föräldrar som påstår att jag är slarvig.
NU, 10 timmar senare, har jag hittat den. Den satt i kontakten i mitt rum. Kill me. /Jossan
TI AMO ♥
Jag har världens bästa kompis som har gjort en fotobok till mig!! Den är så fin, önskar att ni alla kunde få titta i den.
TACK TACK TACK!!
/Josefin
Behind closed doors
"ÄR NI I STOCKHOLM?!"
" I SOLLENTUNA??!"
" NUUU????"
Dröjde inte lång tid innan hon sprang in i mitt rum med telefonen i högsta hugg och började visa tecken på att jag måste upp, PÅ MOMANGEN!Vi skulle tydligen få oväntat besök. Inom 5 min.
= LÅTSASSTÄDNING.
Herre min gud alltså. Vet inte hur många låtsasstädningar jag gjort i detta hus. Min familj är verkligen världens stökigaste. Min mamma vägrar dock att acceptera detta faktum så alltid när vi får minsta lilla gäst måste huset vara kliniskt rent. Iaf ska det se ut som att det är det.
Pappa och jag fick alltså springa runt som dårar imorse och "gömma" allt som låg framme.
Såhär ser tex. min garderob ut nu:
Allt ligger huller om buller.
Kul att gästerna sen bara var här i ungefär 5 minuter och endast höll sig på undervåningen.
Ännu roligare är att jag nu måste packa. Hur fan ska de gå till när alla mina saker ligger som Mount Everest i garderoben? Kan ju inte ens öppna alla dörrar utan att få allt över mig. Jag orkar inte. Hejdå.
/Jossan.
