Mitt liv är inte det roligaste för tillfället. Sömnbrist, jobb och träning. That's it. Varje dag på jobbet längtar jag hem. Inte för att det är tråkigt eller så, jag gillar mitt jobb. Men för att jag är så fruktansvärt trött. 45 min VAKENvila (för fröknarna alltså, barnen sover) på det och jag förvandlas till en stupande zombie. Prova själv att sätta dig i ett kolsvart rum med harmoniemusik. Man vill inget annat än att sova, jag lovar. Blir så irriterad på alla ungar som vrångt vägrar.

Efter en alldeles för lång dag brukar jag iaf få gå hem tillslut. (Detta är alltså efter jag stått ute i minusgrader och mulats 2000gånger i snön.) HURRA! Kör i 110 på 60 vägen hem för att få powernapa så fort som möjligt <3

Väl hemma, kall som en isbit, hinner jag precis lägga mig ner innan jag inser att klockan är 17= BARNGYMPA. Score!! Bara att byta om och sticka iväg igen. Klar till 19 och då börjar jag faktiskt bli relativt pigg. Passerar gymmet (som ligger vid utgången) och får Asienångest. Vi ska ju faktiskt bo i bikinis under en längre tid framöver. Måste.Vara.Tränad!!!!!! Hetsar mig själv och blir helt utpumpad. När jag sedan kommer hem vill jag inget annat än att bara kasta mig i sängen. Tyvärr så går ju inte det. TV:n väntar på mig. Biggest loser, Bonde söker fru, Ensam mamma söker, Paradise Hotel, Robinson, Ung och bortskämd, Lyxfällan osv. Jag följer varenda jävla b-dokusåpa som går att följa. Jag skäms. Pinsamt att jag ens skriver detta.

Efter x-antal timmar TV-tittande är jag iaf redo för att sova. Problemet nu är bara att jag är superpigg. Likadant varje kväll. Somnar aldrig före 2. Älskar att gå upp 3,5 timmar senare….

Såhär ser alltså mina dagar till. I LOVE IT!

Tack och lov är det bara 3 månader kvar tills vi åker. JAG.KAN.INTE.VÄNTA

Avslutar med ett tips till er som är trötta: Shotta mängder med espresso. Funkar utmärkt. Visserligen tillkommer en del bieffekter såsom hjärtklappningar, darrighet samt att du kommer att känna dig något drogad. Men det är lätt värt det.

/Jossan