Din mamma, borde lart dig lite granna
Hola! 3 dagar har spenderats har nu. Laget ar betydligt battre nu men ingenting ar som jag hade forvantat mig. I skolan ar vi bara 8 elever, totalt!! 4 i min klass. Jag, en 55-arig kvinna fran england, en 37-arig dansk och en kille fran Norge i min alder. Den enda i min alder pa skolan. Har hangt med honom och killen som bor i min lagenhet, han kom i forrgar. Norrmannen alskar livet har, han bor i familj och har dar lart kanna "barnen" som ar i samma alder sa han pratar darfor myyyycket bra spanska. Berattade att han under sin forsta manad har stangde av sig helt fran omvarlden och gick all in for spanskan. Pratade med familjen, laste spanska bocker osv. Funderar pa att gora samma sak men det skulle ju minst sagt bli lite svart for mig. Jag och Josh, killen i min lagenhet, har bestamt att vi fran och med i dag bara ska prata spanska med varandra. Slar vad om att detta kommer att halla i cirka 5 minuter. Just nu kanner jag mest frustation nar jag pratar, jag vill saga sa mkt men vet inte hur. Vantar pa att det ska slappa. I min klass ar jag definitivt den samsta eleven. Alla andra har studerat intensivt under flera ar.
Nu ska jag kopa ett javla element. Ar sa fruktansvart kallt i var lagenhet. I natt sov jag med 4 filtar och hade pa mig 8 trojor och tva par mjukisbyxor och fros anda som tusan. Ikvall ska jag mota upp norska killen och hans spanska kompisar pa en bar. Lar ju bli intressant. De pratar med grov dialekt har sa jag har stora problem med att forsta vad de sager, latsat ofta och sager "si, si, vale", mvg pa det.
Pa fredag borjar den beromda karnevalen har. Ager rum denna tid varje ar. Verkar vara helt galen. Folk klar ut sig och dricker sig stupfulla pa gatan hela natterna, flera dagar i strack. Man ska alltsa kopa liter med alkohol och vandalisera gatorna. Tre kompisar fran Malaga kommer hit pa fredag for att vara med, vi har bestamt oss for att kla ut oss till pennor under karnevalen. Fattar inte riktigt varfor men min kompis insisterar. Maste nu hitta nagot gult och fult att ha pa mig. Funderar aven pa andra kladdraketer, for resterande kvallar. Min flatmate ska vara tiger. Han har kopt en skitvarm tigerdrakt pa primark, ska aka dit och hitta ngt liknande.
Sa, I'm doing alright men tycker att det ar trist att det inte ar nagra manniskor pa skolan, i Malaga traffade jag sa manga, hangde runt med alla mojliga, man var aldrig ensdam, har finns inte alls den mojligheten pa samma satt. Men, det blir nog battre har med tiden och har ju bara drygt 3 veckor kvar. Sedan blir det hem for morfars begravning och efter den sorgligheten sa atervander jag till Malaga. Ska aven hinna med att besoka en kompis i Salamanca under Cadiztiden ocksa.
Ahora: Voy a comprar el elmento (no es correcto, hehe!)
Framme?
Que horror!! Jag fryser ihjal. Kan knappt skriva for mina fingrar ar helt sonderkylda. Anlande till ett varmt Malaga tidigt i lordags. Hade en toppendag tillsammans med tva kompisar fran tidigare. Pratade faktiskt spanska hela tiden, nivan pa spraket ska vi dock inte tala om, haha. Kandes helt underbart att vara tillbaka i Malaga. Solen sken och jag gick runt i t-shirt. Ansags dock inte helt normalt, folk stirrade inte lite nar de motte mig fullt papalsade. Men ja, varmt var det. Skulle tippa pa runt 17 grader under dagen.
Igar tog jag bussen till Cadiz dar jag numera befinner mig. Sedan dess har det mesta gatt emot mig. Jag bor pa andra sidan stan, i forhallande till skolan. Tar typ 45 min om man gar. Finns ingen centralvarme i lagenheten (nedgangen sadan) sa har pga kylan, trots 3 filtar och klader inte kunnat sova under natten.
Igar tog jag bussen till Cadiz dar jag numera befinner mig. Sedan dess har det mesta gatt emot mig. Jag bor pa andra sidan stan, i forhallande till skolan. Tar typ 45 min om man gar. Finns ingen centralvarme i lagenheten (nedgangen sadan) sa har pga kylan, trots 3 filtar och klader inte kunnat sova under natten.
Man på cykel
Jag är förvirrad. Gick tidig morgonpromenad i mörker. Från ingenstans kommer en man på cykel och svischar förbi mig, i några sekunder lyckas mina ögon fånga hans ansikte. Jag känner igen honom, tänker jag. Försöker placera. Men jag kan inte. Efter ett tag slår det mig, jag drömde om ett ansikte likt hans i natt. Och en gång för länge sedan träffade jag en person med liknande ansiktsdrag. Mannen på cykeln är alltså en blanding av dröm och verklighet. Och kanske av en liten morgonhallucination. Innan man riktigt har vaknat sådär. Jag känner ett lätt obehag. När drömmen tas med i verkligheten. Och i det där underliga morgonljuset. Blåkallt, halvmörkt och disigt.