"Om det är tuuusen, då når man till stjärnorna"
Förskoledieten
Personliga egenskaper som krävs för att lyckas:
Allmän mesighet
Vilja att gynna barns tillväxt och..eh...välstånd typ?
Avvsaknad av ordet "NEJ" i vokabuläret
Vara allmänt dum i huvudet, som jag är
Tillvägagångssätt:
Bli vikarierande dagisfröken...FÖRLÅT...FÖRSKOLEPEDAGOG. Ät sedan som barnen, för mer vågar man ju inte äta. Jag menar, heellllooo, jag vill ju inte framstå som en grotesk, skamlös, flodhästelefant som slukar allt i min väg och inte låter de små, oskyldiga, minimala, hundögs barnen få äta sig mätta! Idag har jag alltså ätit en potatis och en halv pannbiff till lunch. Mellanmålet bestod av en knäckebrödskiva utan pålägg. Tillståndet blev därefter kritiskt.
Se också till att du (som jag) omges av PEDAGOGER som alla ALLTID "ska gå ner lite i vikt nuuu". "Ååååh, du e så duktig Ann-Katrin, ååååh". Och bara äter skumma sallader, innehållande ngt "hetsbantarpulversomnågonhälsotidningrekommenderade" som dock INTE verkar fungera. Inspirerande ju. Miraaakeeelkurdiiiet, åååh.
Träning under dieten:
Bärning av barn. Knäböj vid städning av nersörjad matssal. FRAMFÖR ALLT gungning av barn. Mesiga jag kan inet säga nej när de ropar "meeera, mera fart, fjöökkeeen, nuuuu". Detta resulterar i ett dagligt, sinnessjukt spring mellan 7 olika gungor under cirka två timmar.
Kritik mot diet:
När dagen äntligen går mot sitt slut är jag så fruktansvärt hungrig att jag går hem och äter upp hela kylskåpet.
Biverkningar:
Lågt blodsocker
Blackouts
Orkelöshet
Minskad kärlek till förskolemiljöer
Ett starkt, snabbt växande salladsmotstånd som kommer att bäras med under resten av livet.
/JULIA
Personliga egenskaper som krävs för att lyckas:
Allmän mesighet
Vilja att gynna barns tillväxt och..eh...välstånd typ?
Avvsaknad av ordet "NEJ" i vokabuläret
Vara allmänt dum i huvudet, som jag är
Tillvägagångssätt:
Bli vikarierande dagisfröken...FÖRLÅT...FÖRSKOLEPEDAGOG. Ät sedan som barnen, för mer vågar man ju inte äta. Jag menar, heellllooo, jag vill ju inte framstå som en grotesk, skamlös, flodhästelefant som slukar allt i min väg och inte låter de små, oskyldiga, minimala, hundögs barnen få äta sig mätta! Idag har jag alltså ätit en potatis och en halv pannbiff till lunch. Mellanmålet bestod av en knäckebrödskiva utan pålägg. Tillståndet blev därefter kritiskt.
Se också till att du (som jag) omges av PEDAGOGER som alla ALLTID "ska gå ner lite i vikt nuuu". "Ååååh, du e så duktig Ann-Katrin, ååååh". Och bara äter skumma sallader, innehållande ngt "hetsbantarpulversomnågonhälsotidningrekommenderade" som dock INTE verkar fungera. Inspirerande ju. Miraaakeeelkurdiiiet, åååh.
Träning under dieten:
Bärning av barn. Knäböj vid städning av nersörjad matssal. FRAMFÖR ALLT gungning av barn. Mesiga jag kan inet säga nej när de ropar "meeera, mera fart, fjöökkeeen, nuuuu". Detta resulterar i ett dagligt, sinnessjukt spring mellan 7 olika gungor under cirka två timmar.
Kritik mot diet:
När dagen äntligen går mot sitt slut är jag så fruktansvärt hungrig att jag går hem och äter upp hela kylskåpet.
Biverkningar:
Lågt blodsocker
Blackouts
Orkelöshet
Minskad kärlek till förskolemiljöer
Ett starkt, snabbt växande salladsmotstånd som kommer att bäras med under resten av livet.
/JULIA
Han har en vecka kvar men alla vill att han åker idag...
Jag är fångad i en bubbla. I en bubbla av smärta. Detta är bara för mycket. Min hals, mitt huvud, mina luftvägar, min fotblåsa, min vad och nu även mina revben. Som jag skrev till min vän "Jag mår fortfarande som en påkörd, halvblind, rabiessmittad hund som har däckat i en sophög utanför Käppalas bajsverk". Ack så sant detta är. Så frustrerande. Jag vill ju gå ut och andas sommar. Jag vill träffa folk som jag inte har sett på flera månader. Jag vill grilla och känna sommarpirret i bröstet. Istället känner jag tusen knivar i bröstet. I natt har jag sovit i tre hela timmar. Sittandes. Livet känns så jävla meninglöst när man är sjuk, åstakommer i princip ingenting. Idag har jag sett två filmer, spammat facebook, lyssnat på musik och ätit alldeles för mkt frukt. Är nu hög på fruktsocker. Tänkte att jag skulle skriva något kul här men rabiessmittade hundar som bor i soptippar vid Käppala är inte roliga. Nej, de är ganska sorgliga. Gör mig frisk nu!!!
/Julia
JETLAG
ÄR HEMMA NU!! Den långa flygresan gick faktiskt förvånansvärt BRA! Eller nja bra och bra, maten var kass, planet var B (ryanair feeling OCH UTAN TV!!!!), Pekings flygplats var sämst och hela planet var fyllt av skrikande barn. Men annars så. VI klantade iaf inte till oss och det är huvudsaken. Tror det är första gången vi flyger tillsammans utan att skapa "problem".
Flyg till Filippinerna: Hade ingen utresebiljett så en dum tant tvingade oss att boka en på plats. Istället för den menade destinationen Kambodja, bokade tanten en biljett till Kuala Lumpur. Vi märkte såklart inte detta förrän det var försent att ändra. Jaja What 2 do liksom. Steg på planet och landade i Manila. Därifrån trodde vi att vi bokat ett flyg till Boracay fyra timmar senare. Hade vi det? Svar nej. Flyget till Boracay var visst från en annan flygplats, TRE timmar från den vi landade på. Det blev ganska stressigt och slutade med att vi fick springa marathon på flygplatsen- BARFOTA!
Flyg från Filippinerna: Jag råkade stoppa min nya dator i facket framför mig och glömde den såklart. Kom inte på det förrän två timmar efter vi stigit av planet, dvs en timme innan vi skulle med nästa plan. Fick springa runt som galningar för att hitta någon som kunde hjäpa oss och fick (tack och lov) tillbaka den i sista sekund. Det blev ännu ett barfotemarathon för att hinna med det anslutande flyget.
JA, det var ett smakprov. Det finns fler historer kan jag lova men inser själv att det blir lite too much att rada upp allt.
Back to now: Jag är helt dööööd men kan inte sova. Om man inte räknar med mina "nickningar" på planet, var jag vaken i totalt 42 timmar. KUUL! Var galet exalterad när jag kom hem så gick inte och la mig förrän vid två. Nu har jag vaknat?! Om sanningen ska fram vaknade jag redan vid sex. Tror det är jetlagen som spökar. INTE KUL. Jag vill bara sova!!! Jaja sjukt skönt att vara hemma ändå. Igår kom Andrea över på spontanbesök ♥ och idag ska jag träffa världsbästa Julia Å! :D Åhhhh livet är underbart. Inser nu att jag verkligen saknat alla mina vänner här hemma :')
Nej nu måste jag faktiskt försöka sova lite....
Exempel:
Flyg till Asien: Missade connectin flight och fick därmed en helt ny (jobbigare) resrutt.
Flyg till Bali: Visatrubbel. Inga pengar och onödigt köande. Ingen koll på valutan och lurades därför på flera hundra kr var när dumma gubbar bar våra backpacks 30 meter.
Flyg till Filippinerna: Hade ingen utresebiljett så en dum tant tvingade oss att boka en på plats. Istället för den menade destinationen Kambodja, bokade tanten en biljett till Kuala Lumpur. Vi märkte såklart inte detta förrän det var försent att ändra. Jaja What 2 do liksom. Steg på planet och landade i Manila. Därifrån trodde vi att vi bokat ett flyg till Boracay fyra timmar senare. Hade vi det? Svar nej. Flyget till Boracay var visst från en annan flygplats, TRE timmar från den vi landade på. Det blev ganska stressigt och slutade med att vi fick springa marathon på flygplatsen- BARFOTA!
Flyg från Filippinerna: Jag råkade stoppa min nya dator i facket framför mig och glömde den såklart. Kom inte på det förrän två timmar efter vi stigit av planet, dvs en timme innan vi skulle med nästa plan. Fick springa runt som galningar för att hitta någon som kunde hjäpa oss och fick (tack och lov) tillbaka den i sista sekund. Det blev ännu ett barfotemarathon för att hinna med det anslutande flyget.
JA, det var ett smakprov. Det finns fler historer kan jag lova men inser själv att det blir lite too much att rada upp allt.
Back to now: Jag är helt dööööd men kan inte sova. Om man inte räknar med mina "nickningar" på planet, var jag vaken i totalt 42 timmar. KUUL! Var galet exalterad när jag kom hem så gick inte och la mig förrän vid två. Nu har jag vaknat?! Om sanningen ska fram vaknade jag redan vid sex. Tror det är jetlagen som spökar. INTE KUL. Jag vill bara sova!!! Jaja sjukt skönt att vara hemma ändå. Igår kom Andrea över på spontanbesök ♥ och idag ska jag träffa världsbästa Julia Å! :D Åhhhh livet är underbart. Inser nu att jag verkligen saknat alla mina vänner här hemma :')
Nej nu måste jag faktiskt försöka sova lite....
GODNATT! Eller godmorgon.
FAIL
Flyger hem om 7,5 timmar. Vara visum gar ut om 6,5. Ska bli spannande att se hur mkt vi far bota...
Vi hors i Peking! Har namligen en 6 timmars mellanlandning dar. KUUL!
We don't care about tomorrow!
Kör på lite wine & coke + localparty ikväll igen....
Imorgon drar vi till Bangkok och sen SVERIGE!! Känns väldigt konstigt faktiskt. Och sorgligt. "Det var de" som vi brukar säga... Jajaja, ska bli rätt kul att komma hem också. Har saknat alla MYCKET!!!
SES SNART! / Jossan
Pangkorsyndromet lika med LOCALPARTY!!
Att vara fruktansvart ful ar ibland lika med mycket kul.
Stort tack till vinet och colan.
/Julia
Du kan ingenting ta med dig dit du går
KILLAN, det var länge sen! Jag och Jossan kom att tänka på dig idag och kände att du faktiskt är lite saknad. I fyra månader har vi nu varit borta. Fyra månader i Asien. Herregud vad snabbt det har gått och vad mkt vi har hunnit göra. Ligger nu på en strand och ber desperat till gud om sol!!! Vi lider av brunorexi. Och jag ser ut som ett infekterat blåmärke. Nu är det snart dags att åka hem och ta itu med livet. Som vår boråsvän Sandra beskriver det; sova, vakna, jogga, duscha och sedan TA ITU med livet!!!
