Let go, ur killing me. Ease up, ur killing me. Calm down, ur killing me, my god, ur killing me

Hehehe, ett litet monster inuti mig har vaknat upp från vinterdvalan. Monstret är mkt utvivlat och redo att attackera samtliga individer och föremål som kommer i dess väg. Förstår inte varför jag känner mig så arg och irriterad hela tiden. Går runt och jobbar med att trycka undan monstret hela dagarna. Jag lyckas för det mesta men han försöker ständigt och utan uppehåll att tränga sig på. Helt plötsligt bränner det till, som ett äckligt bistick, en vindpust av ilska som bara slängs upp från ingenstans och uppfyller hela min person, lika snabbt försvinner ilskan och jag försöker återigen samla ihop mig och trotsa monsterbränningarna genom att le ett "sockersött leende". Snälllisnällisgulliizzjag bjussar alla på hysteriska monsterleenden numera. Känner mig som en smått obehaglig och falsk person. Kanske är det bara det att jag är så fruktansvärt urless på Sollentuna. Tur att alla vänner är hemma över julen iaf. Och kul att franska Juliette är på besök. Så, positivitet tack, detta är en muy, muy aburrido blogg.

Jag önskar att jag vann en miljon på triss. Då skulle jag åka till Spanien och bosätta mig där. Men nej, jag har inga pengar. Och kan därför inte göra det jag vill. Inte just nu. Jag är iaf bra på att klaga. Därför jag har denna "blogg", för att då och då få klaga.

Jag har varit hemma i 11 dagar och jag är redan less. Ge mig något som tar mig någonstans - Håkan, en halvgud. Funderar på att färga håret rött. Eller snagga mig totalt och skaffa en blå peruk. JA.

AJAAAAAAAAAAAA. Hejdå, nu ska jag läsa min nya bok "KOKAIN" och äta 200 kg Ragusa a la Manuela. Känns som ett bra och lagom ansträngande projekt. I slutet av kvällen kommer jag både att ha lyckats med att gå upp 10 kg i vikt och dessutom veta jättemycket om kokain! Jävlar vad bra.

/Julia


Varför inte? Who cares liksom.


Ingen vill egentligen vara i Sverige

Kom hem och riktade blicken över hallspegeln. Denna fylld av julvykort från släktingar, vänner och bekanta. Jag kan säga att bokstavligen 90% av korten föreställer en plats utan någon som helst förknippning till Sverige. Pappas kompis skickar ett kort med julhälsning föreställande familjen på thailändsk strand. Farmor skickar ett kort föreställande en skidåkare som svischar ner för världens mest enorma och häpnadsväckande berg, knappast existerande i Sverige.

MEN OKEJ, svennarna kan förtränga att de faktiskt lever i detta land bäst de vill men nästa år kommer jag minsann att skicka ut julkort föreställande mig utanför dystra Helenelundsstation, med av kylan illröda kinder och med en mycket bister min, för jag menar, GUUUUD FADER vad kul det är att bo i Sverige under vinterhalvåret!!! ESKAPISM FFS!

JulleBulleRulle


Oh, take my anywhere, I don't care, I don't care

På hemmaplan. Spenderade sista veckan i Barcelona. Slängde in min malagasaknad i garderoben och låste ordentligt. Hade en sjukt underbar vecka. Det hela startade med en ensam natt i ett slumområde men tidigt nästa dag redan utanför porten mötte jag två tjejer som jag sedan kom att hänga med hela veckan. Helt underbara. Från Toronto i Canada och från London. Veckan har varit så jäkla intensiv. Lite plugg, turistflängande och utgångar. Saknar allt mycket!! Men i sommar ska jag åka och hälsa på. Woohooooo.

Idag ska det främst julmysas. Ska även på biorio med Sanna. Och nu på morgonen ska jag ringa Umeå universitet och traacka, tracka deeem. Jag är glad. Besos Jossan, the only reader!!







Underbar resa.


Det är viktigt att vara spontan, kanske flyger vi till Paris idag

Kan verkligen inte sova. A har uppenbarligen råkat ut för en alldeles överjävlig förkylning. Ljudet när hon andas överröstar bilarna och fylleskriken på gatan utanför. Imorgon, eller nej, idag, ska vi åka till en by som A snackat om i evigheter. Sedan ska de lära mig hur man lagar japansk mat och på kvällen blir det eventuellt ett nattklubbsbesök. John Blund, kan du inte låta mig få sova nu. Jag vill inte gå runt som en levande död imorgon. Please, dear Johnny_boii!! Buenas noches. Nu är det jag, minnen, drömmar och cigarettlukt från gatan. Sleep like à sheep.

Sunshine

Jag kan inte sova. Ligger i en säng tillsammans med två japanska tjejkompisar i en lägenhet i ett kallt Madrid. Jag lämnade Malaga i förrgår och det känns som att jag har ett hål i hjärtat.  Jag saknar allt. Staden, naturen, människorna, vardagen. På bussen hit fällde jag faktiskt några tårar i min ensamhet. Tiden i Malaga blev bara bättre och bättre, vecka för vecka. Jag har träffat många härliga människor, sett så mkt, upplevt så mycket och blivit småkär i staden. Malaga har enligt mig allt. Skönhet, hav, sol, historia, kultur, atmosfär, människor, berg, nattklubbar, shopping, restauranger,kommunikation, närhet till intressanta platser och harmonisk atmosfär. Todos. Jag saknar min helgalna swisstjej, världens skönaste amerikan, flippad nederlndare, min sympatiska värdssyster och många fler. Och alla platser. Cayces överanvända bil. Den magiska solbedgången på balkongen. Vardagsspänningen. De höga bergen. Underliga samtal. Dampattacker. Helgalna karatedanser på skolans bar. Jämfört med Malaga känns Madrid mest som en dyr, stökig, kall, opersonlig och dyster stad. Men jag ska ge staden en bättre chans. Nu är jag här.

RSS 2.0